Sandrasroom

Jag har haft en otroligt uppväxt...
Mina föreldrar har aldrig bara låtit mig komma o gå som jag vill, jag har alltid fått hjälpa till hemma med olika sysslor.
Jag va nog en av dom bland mina vänner som fick minst i vecko/månadspeng och jag kunde aldrig bara peka o få de jag ville ha.
Störig ton o uppkäftighet va något som jag bara testade ett få tal gånger, vad jag minns.
Min mamma o pappa behövde bara se på mig med en viss blick så viste jag att de inte va nån idé att försöka...
Många av mina vänner tyckte att jag hade stränga föreldrar o de tyckte väl jag oxå många gånger.

Men något som jag uppskatade var att dom hade ett stort förtroende till mig o jag har alltid kännt att om jag "sköter" mig så får jag större frihet o med frihet kommer ansvar o detta är något som jag nu i vuxen ålder har stor användning av.
 Jag tror att många tänker att de va synd om mig o min syster när dom läser detta...

Men jag o min syster talar ofta om vilken otroligt fin o bra uppfostran vi fått med massor av riktig kärlek, tid o omsorg från en mamma o en pappa som hållt ihop i alla lägen o hela tiden haft familjen i fokus o att Jill o jag ska bli starka indevider med god syn på oss själva o andra.
För mig e det viktigast att få tid med min familj, inte att få saker eller pengar för det är inte de som gör mig till en bra människa.

Tack mina älskade päron för att ni finns o tack för att ni gett mig en underbar barndom som jag hoppas att jag kan ge mina egna barn en dag ♥♥ 

Puss & kram till er båda, eran Sandra!  


Anci & Steve december 2008